TRAMWRECK – DFA – Kassett
[Egen]
Jag skådar Kvilletorgets utsida på Tramwrecks andra kassett. En, enligt vissa, tragisk plats, jag däremot gillar det halvslitna,
lortiga och ser inte alls fram mot vad gentrifieringen och framtiden
har i sina sköten. Jag har lyssnat på DFA relativt många gånger
och kommit fram till att Tramwreck inte heller den här gången är
något för mig, däremot så har jag inget emot det. Jag påminns om
det sena 90-talet, då det blev inflation inom svensk hardcore och
det mesta sög och inte var bra nog. Det som jag tänker mest på när
jag lyssnar på DFA är att jag tycker att dom ligger och harvar på
ackorden för länge, om jag hade fått bestämma hade ackordbytena
stått som spön i backen, mera flow, mera rens tack! Den här
kassetten är limiterad till 100 exemplar, jävligt snygg färg på
kassetten, 8 låtar, Hisingen hardcore.