tisdag, januari 25, 2011

Pyramido turnédagbok

bordershop baren
Doomsday Mag och Långsam Rock AB presenterar stolt:
Vi är ju inte så här egentligen-tour, vintern 2010.
Av och med Pyramido.
www.pyramido.org

Personal, långsam rock AB:
Ronnie - skötare
Wendel - brukare
Dan Arne - brukare
Viktor - brukare
Jon - brukare
Dan - brukare
Hannover, skriga
16/12 Kiel
Möts tidigt nog vid replokalen för att kunna hinna in om på heliga bordershop på vägen mot Kiel. Det har inte snöat på nästan en vecka, men tro fan att den vita skiten öser ner när man gluttar ut genom fönstret på morgonen. Det kommer inte sluta heller. Stuvar bussen och åker ut ur Malmö. Det går inte snabbt att ploga sig genom snön och vi kör i snigelfart vilket sabbar planerna att spendera en längre tid på THE bordershop. Måste mer eller mindre springa in och möts av den stora besvikelsen att dom plockat bort "baren", dvs den gigantiska väggen med bag in-box som erbjöd fri dricka förr i tiden. Numera är baren reducerad till ett fattigt bord. Köper knapp och drar vidare till Kiel. På Die alte meierie möts vi av turnéns första fussball-spel och tar våra första stapplande steg. Stället värms upp av en gigantisk kamin som ser tillräckligt mad max ut för att man ska trivas. Middagen är smarrig, sallad med tofu/spenat-biffar.
Bordershop, slickepinn
Spelningen går bra utav vad jag minns. Inte så mycket folk, men en del av tyskarna doom-dansar, vilket känns både spännande och sorgligt samtidigt. DJ´n spelar en mycket mystisk screwad mash-up bestående av Alice Coopers "poison" och nån annan dynga. Såattehh. Sov i en mysig sovsal där man fick vara ifred från skiten. Kallt som ett as var det, vilket förklarades när Viktor på morgonen kände på elementet och kom fram till att det bara pumpade ut kall-luft, en semilyckad ekvation. God frukost från trevliga tyskar, Wendel gör sin första 70/70-macka bestående av tre sorters ost + chokladkräm. Vi blir överraskade av tyskens humor. Vi frågar "where do we clean the dishes", varpå snubben svarar "oh nevermind, my moms coming over to clean up later". Fnissfest.
Bremen, die Friese
17/12 Bremen
Kommer till Bremen och börjar packa upp. Stället är jättestort, framför allt på höjden och vi visas till matrummet som har ett gäng goa soffor att slappa i. I samma rum hittar vi Täppas Fogelbergs hatt, vilken snabbt döps om till Vlad Tepes Fågelbajs hatt. Jaa. Utöver detta är stället komplett med privata sovrum, vilket man alltid uppskattar, såväl som en smaskig datasal(!). Här kommer vi spendera det mesta av tiden innan vi börjar spela. Det är även här vi kollar vi youtube som galningar och för många i Pyramido innebär detta det första mötet med livsnjutaren Molle (här och här). Champagne, flickor och glass, så att säga...
Bremen, På Spåret

När klockan slår åtta bänkar sig sex svenska slan framför en dator och kollar PÅ Spåret. Tillsammans är vi oslagbara och kammar hem 38 poäng! Vi spelar med två tyska förband, det ena spelar en operation ivy cover och det andra bandet, Kobayashi, gör en riktigt fin spelning. Pyramido i sin tur gör turnéns bäst spelning och folket verkar gå loss. Spelningen spelas för övrigt in och den kan ni ladda ner här om ni vill. Efteråt år det fest och vi konfronteras med alla möjliga sorters underliga frågor. En tysk vill veta om Perkele är ett fascistband, han vill veta om han ska kunna gå med sin Perkele-tischa eller ej... En annan tysk vill veta om Dan Arnes tatueringar har några politiska undertoner. Viktor och Dan Arne drar på ravefest där de konstiga frågorna tydligen fortsätter droppa in natten lång. Ronnie är nöjd och sover ohyggligt gott i ett separat sXe-rum tillsammans med Wendel. Dagen efter går vi i en bra skivbutik, där köps allt från Graveyard till Scientist, Deep Purple, Stone Roses och Hallucinogen.
Bremen, det goda samtalet
18/12 Hannover
Stumpf är ett ställe vi varit på bara cirka ett halvår tidigare. När vi kommer dit står tyskarna på löpande band och hackar grönsaker som sedan presenteras i exakt samma form som förra gången vi spelade. Den så kallade bruna maten. Fussball-spelandet fortsätter, vi leker en extremt lång omgång filmleken och dricker för mycket knapp. Spelar med två skitdåliga tyska band. Ett med skitlöjliga black metal-pretantioner komplett med poetiska viskningar. Det andra bandet är ett stelt Exploited-inspirerat punkband. När Pyramido börjar spela märker större delen av bandet att dom blivit felmedicinerade av dr knapp. Spelningen går okej, men folk i bandet är lite sliriga. Ronnie blir antastad av en kaospunkare som tar honom på kuken, allt är lagom sunkigt och under sista låten hittar Ronnie en sopkvast och rensar upp bland punxen framför scenen. Sover hemma hos en extremt ung kille som har två gulliga råttor som husdjur och ett bord brevid sin dator med en bong och andra drogrelaterade artiklar.
Bremen, spex
19/12 Nijmegen
Der ondorgrondsee (holländska asså) heter stället och vi äter en vällagad middag i den veganska restaurangen på ovanvåningen. Tyvärr är resten en extremt lam tillställning, där det dyker upp cirka tio betalande varav två av dessa är föräldrar till ett av förbanden. Såattehh. Träffar Mühr, bandet vi ska spela de tre hollandspelningarna med. Extremt medelmåttig spelning. Värt att tilläggas är att Dan tappar sin gitarr i marken samtidigt som Dan Arne lackar på sitt pedalbord, som han i vredesmod dunkar frenetiskt i golvet. En vacker syn. Bra sovplatser med en hel del gratisfynd.
Leiden, loveletter
20/12 Leiden
Kommer till Leiden, det har snöat, det är mycket snö överallt och kallt som sjutton. Är för tidigt på plats och vi går till Starbucks där vissa dricker gigantiska koppar kaffe. På Starbucks jobbar det en underbar kvinna och Viktor författar en romantisk lapp som han lämnar bland kopparna innan vi går. Nu är dom goda vänner på fejsbuch. Spellokalen, Sub 071 är stor som en optimistjolle ungefär. Ovanvåningen, där vi inte spelar, är stor som en finlandsfärja. Såattehh. Att säga att stället är uppvärmt är en underdrift, det är minusgrader inomhus. Vi får även höra att kocken är sjuk, så det blir pommes till middag. Sjukt goda pommes visserligen, men knappast mättande. Delar upp oss och går ut på stan för att hitta föda. Wendel, Viktor och två Dan hamnar på ett kafé som inte förändrats ett uns sen sextiotalet, dricker varm choklad och myser. Spelningen går bra, men det är som sagt polarkallt och volymen är kanske lite väl hög, även med våra mått mätt.
Vi sover hemma hos en av arrangörerna i hans mysiga lägenhet. Det blir efterfest nere i vardagsrummet med musiktjat och allt som hör till, i sovrummet är det extremt hjärtligt styrelsemöte där ryggdunkarna avlöser varandra. Vårt sovrum/loft är inrett med klätterväg och luktar tydligen en hel del röv. Såattehh.
Bra frukost. Wendels 70/70-macka består just den här morgonen av mozzarella/tomat/lagrad gouda/vitlöksost/chokladströssel.
Brüssel, alfafest
21/12 Brussels
Åker in i sinnessjukdomens hemland Belgien. Allt ser ut som skit - husen, landskapet och människorna. Dessutom är lidl´s knapp extremt dyr. I samma butik köper Jon ett paket med marsinpangrisar, endast för att vaska dessa ut genom fönstret i den sorgliga belgiska naturen. Wendel sparar en och gör en 70/70-blandning bestående av marsipangris/kräutermjukost. Vi har spelat på Magasin 4 tidigare och det är ett bra ställe. Extremt stort. Scenen är som fem av Sub 071 spellokaler. Som vanligt är hygienen lite so so och tvål är en sällsynt produkt. Vi äter ännu en gång mat tillagad av världens otrevligaste kock. Tänk soup-nazi i Seinfeld. Det fina med Magasin 4 är att det finns en extremt avskild sovsal och här stannar vi hela kvällen som ett gäng vidriga rockstars. Förbanden suger något enormt och vi sitter för oss själva, spelar alfapet och dricker knapp. Gör en intervju med en väldigt försiktig och ung belgisk kille som ska finnas på nätet nånstans om du skulle vilja ta belgiska ord i din mun. Viktor njuter av den fria rökningen, vilket tillåter honom att röka cigg och bajsa samtidigt. Spelningen går skitbra, som vanligt är det bra ljood och hippiesarna i publiken dansar hippiedans (sån ni har sett era föräldrar göra i förfriskat tillstånd). En kul detalj är att det kommer fram en gubbe och berömmer oss för spelningen. Det visar sig att han spelat i Univers Zero och vidare gjort en massa konserter med bland annat Samla Mammas Manna och Acid Mothers Temple. Han gillar särskilt Viktors trummande och hävdade med bestämdhet att vi var det bästa han sett inom genren sen han såg Sabbath på 70-talet. Man blir ju glad.
Brussel - Vad Belgien gör med en människa
22/2 Utrecht
Lämnar ett grådassigt Belgien och åker till Utrecht i Holland för sista spelningen. Vi hinner turista lite innan, köper skivor, proviant till resan och Wendel skaffar ett par hipstersneakers. Helt plötsligt hamnar vi i ett red light district där det står kvinnor i fönsterna och säljer in sig. Extremt obehaglig stämning. Ena stunden är man på Intersport och köper gympapjux för att i nästa stund hamna i ett horstråk, allt inom loppet av tio minuter. Holland är ett sjukt jävla land från och till. ACU är ett uppstyrt ställe och vi får tre-(plus)-små kinesiska rätter från restaurang till middag. Man blir ju glad. Spelningen går okej, tror alla känner sig en aning stressade av att vi ska åka direkt till Sverige efteråt och att det börjat snöa igen. Såattehh. Gitarristen i våra förbandskompisar Mühr får någon sorts anfall som gör att han inte kan andas eller stå. Eller liknande. Ambulansen får komma och hej å hå.
Bremen, packa bil
Hemfärden är som en resa genom Dantes inferno. Det snöar ordentligt hela vägen, men genom Holland och Tyskland kan vi iaf hålla en medelhastighet på 70-80 km/h. Efter att ha tagit färjan över till Rödby har det börjat snöa ännu mer och de danska vägarna här reducerats till isiga cykelleder med gigantiska snövallar på sidorna. Medelhastigheten sänks till cirka 50 och vi kryper fram. Här får vi vår första mindre sladd. I framsättet diskuteras limbo (delen av dödsriket, inte dansen) och tröttman är uppskruvad till max. När Wendel har bytt av Ronnie vid ratten och kört ett tag så kommer sladden från helvetet. Bilen glider fram och tillbaka på vägen tivolistyle, men tack vare en stabil förare lyckas vi hålla oss från att glida av vägen. Efter detta är vi ganska spaka. Hastigheten sänks och när vi slutligen glider in Malmö så har vi varit på resande fot i cirka femton timmar. Bandet Pyramido har alltså färdats från Holland till Skåne med samma hastighet som en trimmad moppe och därmed är turnén slut. Såattehh.

English translation:

16/12 Kiel
On this day we started our tour.

17/12 Bremen
This day was the second day on our tour.

18/12 Hannover
This day we played our third show.

21/12 Brussels
This day we realised we hadn´t written anything for two days.

22/12 Utrecht
This day the tour ended and we went home

Hannover sopa bort punx


Hannover fussballspel

marsipan ost
sista dagen, helvetesresa

4 kommentarer:

Lost Johnny sa...

Snöstorm eller ej. Verkar varit en sjukt krämig seglats. Riktig myspost det här.

Hedvux sa...

Man ska inte vara rädd för att mysa, eller festa!

sikas sa...

skitbra!!

Johan sa...

Livsnjutaren Molle haha. Brukar kolla på honom på Öppna kanalen.
Tv när det är som bäst.